Tunnelseende

160 räcker, kände jag när jag spände bågen, en SAAB, från Estocolmo med sikte på Simpan. 160 räcker för tunnelseende och allt smågodis i världen kan uppbådas och käftas utan att man rycker sig ur tunneln. Sömnen gäspade mot mig leende. Döden skrattade åt mig, tänderna var vita pinnar vid sidan av... Varför bromsa? För Mjölbypolisen? Nej, deras söndagskoll verkade bara vara en markering. Tänkte tillbaka på sommarens räd och omkörning av farbror Blå med Bruces passande orkestrering och viskande: "Mr State Trooper, please don't stop me" vädjande ur högtalarna.

Nej, jag stoppas aldrig. Ska aldrig stoppas och har aldrig stoppats. Skön vetskap. 160 räcker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback