Mästaren och Margarinet

Fy fan för dra inåt helvete vad skönt att bli ett miljösvin för en veckas tid! Jag och tjejen har fått låna en bil och ska ta oss från sydspetsen av landet till ett ställe närmare dess mitt. Fjällen. Sista snöfläckarna ska kartläggas och cirklas in, beskäras med kanter av stål, kanske faller solen på oss och gör oss bruna?

Ett litet krux. Bilen har en bilradio, märk väl bilRADIO. Ingen stans att stoppa spegelskivor, men däremot gamla band. En hederlig bandare. Det kanske är dags att rota i gömmorna och hitta ett blandatband från slutet av åttiotalet? Lite Midnight Oil kan fläcka vägen, få det att slira ordentligt, kasta upp vägdammet - Diesel and Dust, någon som kommer ihåg?

How can we dance while our world keeps turning?
How can we sleep while are beds are burning?
et cetera

Eller får det helt enkelt bli "The riddle" med Nik Kershaw. Underbar melodi, fast då var jag mest hårdrockare och kunde inte tillåta mig tycka något sånt. Det är som nu, när jag säger mig avsky schlager och ändå trallar med i vissa melodier eller kommer på mig själv med att nynna en mainstream anthem, jag som tror mig vara djup. Nä, egentligen ska jag säga att jag bara lyssnade till Arctic Monkeys innan de slog - lyssnade på dem på My Space och därefter har musik fått en annan innebörd för mig - jag lyssnar inte på något annat än ny obskyr musik på My Space!!!

Glad Påsk i förhand - tengo que irme ahora - chao!