Mästaren och Margarinet

Hur var det egentligen när jag var femton år? Och hur var det när alla andra vuxna var i den åldern? Gick vi glatt till majbålet med våra föräldrar, kanske hand i hand, och struntade i att supa? Jag tror inte det. I vårt barrskogsblod finns ett sug efter att förtunna detta blod medelst vodka eller andra rusdrycker. Det går inte att komma ifrån. Varje Valborg oroas vuxna över tonåringar som ger sig ut på lämmeltåg och likt lämmlar störtar sig i fördärvet. Likt förbaskat överlever merparten av dessa tonåringar och de som inte gör det har sig själva att skylla - om man nu får vara hård i sitt resonemang. Ingen tvingar i unga människor sprit, men ändå resonerar vuxenvärlden som så att en femtonåring absolut inte förstår någonting om sitt eget bästa. Vad de inte vill förstå är att femtonåringen kanske vill uppleva något som skiljer sig från vardagen, på samma sätt som vuxna gör?

Tänk så här - en och annan tonåring kommer att må mycket illa under Valborg, men det kan vara en början till en insikt. De flesta kommer att överleva - vad bra! Och sist men inte minst - om alla vuxna gick ut nyktra på Valborg och pratade med de yra ungdomarna skulle en trygghet finnas när någon eller några mår dåligt.

Sedan att alkoholen förstör lite av deras utvecklingsbara hjärnor och outvecklade levrar... det är en annan historia.